Sammanfattning del II

Här är vår andra sammanfattning. Enkel och lättöverskådlig, men det är inte säkert att den stämmer Vår skala har ändrats allt eftersom vi har kommit till nya städer. Men det ger en ungefärlig bild av varje stad.

K=Kajsa
P=Patrik

Ryssland
Moskva K 7/10 P 6/70
Omsk K 3/10 P 4/10
Novosibirsk K 6/10 P 7/10
Irkutsk K 7/10 P 7/10

Kina
Harbin K 4/10 P 5/10
Beijing K 10/10 P 9/10
Shanghai K 7/10 P 7/10
Guilin K 8/10 8/10

Hong Kong K 7/10 P 8/10

Vietnam
Hanoi K 8/10 P 8/10
Nha Thrang K 9/10 P 9/10
Ho Chi Minh City K 6/10 P 7/10

Singapore K 7/10 P 7/10

Kambodja
Phnom Phnem K 7/10 P 7/10
Sihanoukville K 8/10 P 8/10
Siem Reap K 7/10 P 8/10

Thailand
Bangkok K 7/10 P 8/10
Koh Samui K 8/10 P 8/10
Koh Phangan K 7/10 P 7/10
Koh Tao K 9/10 P 9/

Vi vill ändå påpeka att vi tycker att Thailand är överskattat om man tänker på hur många svenskar som åker dit. Vi älskade Vietnam och Kambodja och vi ångrar att vi inte stannade längre i dessa länderna. Men, nästa gång!

Hemfärd

Vår blogg är inte slut ännu, vi måste först berätta om hur vi kom hem...

Som vi tidigare har skrivit så tog vi nattbussen från Surat Thani till Bangkok för att i Bangkok spendera sista dagen på Khaosan Road och shoppa presenter till nära och kära. Resan tog lång tid och bussen stannade långt ifrån där vi blev sagda att bussen skulle stanna. Lite sura blev vi när vi hamnar i utkanten av Bangkok (som inte är världens minsta stad...) och nu fyra på morgonen ska ta oss in till stan. Både taxi och tuk-tuk tog överpriser till Khaosan Road (400 baht), så efter lite om och men hittar vi en lokal buss som tar oss in till Khaosan Road för 6,5 baht. Bättre pris tyckte vi och blev genast lite gladare.

Går till vandrarhemmet som vi tidigare har bott på i Bangkok men det var fullt. Efter att ha gått runt lite i närområdet hittar vi ett lätt inrökt rum som ändå var fräscht och billigt. Skulle bara betala och lämna passen. Passen... Var är passen? Ja, inte där vi hade lagt dem när vi åkte bussen. Okej... Letar igenom väskorna. Nope, inte någonstans... Blir en taxi till svenska ambassaden.

På svenska ambassaden är dem inte så hjälpsamma och vi blir skickade till polisen, immigrationsverket och banken. För provisoriska tar svenska ambassaden 1600:-/pass. Ja, men toppen! Vi var nästa helt slut på pengar. Hemma är klockan nu tre på natten. Bara att ringa hem och be om pengar. Efter att ha betalat en löjligt stor summa pengar för ett papper som gör att vi kan ta oss hem så måste vi åka till immigrationsverket för att de ska kontrollera våra visum och sätta rätt stämplar. Jaha. Det är 3 mil dit. Hur mycket kostar inte den taxiresan?!

Vi kommer dit, väntar på att de ska öppna efter lunch. Kontrollerar våra papper och söker upp oss på datorn för att titta på visumen. Tittar lite, tittar på oss. Tydligen har jag (Kajsa) stannat 2 veckor för långt i landet. Även om visumen skulle gälla i 60 dagar. Troligtvis hade inte mitt visum registrerats när vi åkte in i Thailand från Kambodja. Tur att vi hade kvittona från Thailändska ambassaden i Hong Kong kvar.

Efter detta kände vi oss fattiga och delade en taxi med en spanjor till närmsta "skytrain". Därefter direkt till flygplatsen där vi spenderade nästan ett dygn för att vi inte ville bo på ett vandrarhem efter detta. Och sedan blev det en 11 timmars flygresa till Stockholm och sedan en timme till Köpenhamn. Äntligen hemma.

Sammanfattning del 1

Då var det dags att börja sammanfatta resan lite lätt. Vi har bara 2 dagar kvar nu och denna dagen sitter vi mest på en buss, påväg till Bangkok igen. Hur sammanfattar man bättre än med en liten film?

OBS! HAR NI INTE SETT FÖRRA INLÄGGET, KOLLA DET INNAN NI STARTAR VÅRAN FILM!

The Creep, undertecknat Patrik och Kajsa!

Hör upp!

Nu vill vi att ni ska kolla klippet här nedan.
Imorgon kommer en liten goding och då vill vi att ni ska ha sett detta.

Detta är The Lonely Island: The Creep

Grävhjälp

Några personer försöker få ner kokosnötter

Tråkigt men sant är det att säga att detta var vår sista heldag på stranden här i Thailand. Vi ska försöka ta oss upp tidigt imorgon bitti och ta ett dopp innan vår 18 timmars färja/buss-resa tillbaka till Bangkok börjar.


Patrik tyckte att det var roligt att gräva ner Kajsas ben, men då kom det en hund och tyckte att det var roligare att gräva upp dem istället. Sen tog hunden vår strandtennis-boll och grävde ner den istället.

Söta vi är.

Gräva upp fötterna!

Så duktig jag var som grävde upp fötterna! Var är godiset?!

Indisk mat och sen börja det igen

Då var det dags igen... Fast bara från ett håll denna gången.
Indisk mat dagen efter magsjuka? Ingen vidare hit men Kajsa var sugen och man säger inte nej till henne när hon inte ätit ordentligt på ett drygt dygn.

Skicka era kondoleanser till henne, hon mår inge vidare.

Mmm gott, indiskt!

Kajsa gör "victory-tecknet", hon har besegrat magen och är åter på banan...

Trodde hon ja!

Fräscht Kajsa, du kan ju torka bort slemtråden när du är på bild.

Kajsas tur att bli magsjuk!

Dåså.. Nu var det Kajsas tur! Hon stod emot länge men den som väntar... Någon gång ska det ju hända och det blev 5 dagar innan vi skulle hem. Bättre sent än aldrig? Kanske inte. Vi vet inte riktigt vad hon fick i sig som gjorde det, kan ha varit den helgrillade bläckfisken som vi beställde vid ett litet stånd eller kanske 12kr pina-coladan. Eller något helt annat..

Hon låg utslagen hela gårdagen förutom när hon skulle upp och ge toaletten en omgång (eller runt 20 omgångar) från bägge ändarna. Det var inte bara Kajsa som hade det jobbigt vill jag lova!

Idag har hon varit lite piggare i alla fall, vi har kommit ned till stranden och hon har fått i sig lite mat.
Blir nog bra tillslut, hon har ju mig :)

Som ni ser mådde hon inte alls bra...

Koh Tao de sista dagarna

De sista dagarna i Koh Tao ägnades åt dykning och allmänt solande. Patrik gjorde 2 dyk mer än Kajsa pga. hennes öron. Vi tycker båda att Koh Tao inte gör sig rätt som att vara känd som världens bästa dykställe. Det var mycket finare koraller och fiskar i Vietnam. Man såg även bättre i vattnet där, men det kan bero på att det blåste lite mer i Koh Tao som gjorde sikten sämre.
För att inte tala om dem vi dök med i Vietnam. De var jättetrevliga och sociala och snälla och allting. På denna båten var man tvungen att "vara en i gänget" för att kunna ha trevligt. De var inte jättesnälla (enligt Kajsa) heller.

Under resan har vi stött på ett antal katter som har gått in i våra rum osv. Så här får ni se lite bilder på dem istället, för vi har inga bilder från dykning eller något annat i Koh Tao.

Ensam i jungeln

För ett par dagar sedan så berättade Victor för oss att det finns en jättefin öde strand, men för att komma dit måste man gå minst en timme genom jungel. Challenge accepted. Nästa dag begav vi oss dit. Tidigare har det varit en resort där, men den stängde igen 2011 och vägen är numera borta. På stranden finns även ett 10-tal övergivna bungalows och en ofärdig restaurang (?)-byggnad. Det ska bo en ryss i ett tält på stranden, men detta var ännu inte bevisat för oss.

Så, vi packade vatten, våra nya snorklar, solkräm och myggmedel och begav oss den fruktansvärt jobbiga och varma färden genom Thailands ökända jungel.Jag (Kajsa) har aldrig varit så svettig i hela mitt liv, och jag går gärna Kinesiska muren 10 gånger om än denna vägen.

Nåväl, när vi kommer fram möts vi av en väldigt liten strand med krossade koraller blandat med sand på marken. Vi ser gamla bungalows och två av dom var tagna av människor som gillade att bo gratis. Det bodde även ett par i ett tält på stranden. När vi kom dit var det en kille som snorklade i vattnet, sedan gick han upp, packade sina saker i en liten liten väska, tog sin luftmadrass, lade packningen på den och simmade rakt ut i havet. Varför inte?

Fiskarna i vattnet var överdrivet nyfikna på människor och smakade gärna på fötterna. Jag (fortfarande Kajsa) tyckte att det var lite läskigt och snorklade bara en liten stund. Patrik snorklade längre ut och hoppades på att se både revhajar och sköldpaddor som skulle finnas vid stranden. Det fick han inte. Istället fick han se Barracudor som han nästan trodde skulle tugga på honom, och han såg små bläckfiskar som sprutade bläck mot honom.

Såklart tog vi bara med oss två flaskor vatten, trots att Victor sa att han tog med sig 3 liter SJÄLV, och det räckte inte. Inte heller tog vi med oss något att äta, så vägen tillbaka blev ännu jobbigare...

Den natten sov vi båda två gott.

Skön vandring med bruten tå. Den var svullen efteråt!

Övergiven restaurang.

Restaurangen.

Upp och ner för backar.

Mitt ute i ingenstans! Kommer vi fram?!

Ahh! Fint!

Koh Phangan och Koh Tao (so far)

Nu har vi varit runt på öarna här i gulfen. Vi är på den nordligaste just nu, Koh tao. Innan dess besökte vi ju Koh Samui och efter det Koh Phangan, mest känd för Full Moon partyt som äger rum vid... gissa... Fullmånen varje månad.

Vi kom över till Phangan med färja från Samui, enkelt och smidigt. Vi hoppade in i en taxibussbilpickupflakbilmedtakutanbältenmedlösaväskoruppepåtaketbil och åkte iväg till vår bungalow en bit från den kända partystranden. Checkar in hos den underligaste värden på ön och han försöker dessutom att blåsa oss på pengar trots att vi fått summan sedan tidigare, efter lite bråk om pengarna gav han med sig och vi fick rummet. Det första vi möttes av var myror och en kackerlacka, jippie! Börjar bra...

Vi bodde lite långt ifrån restauranger och barer så vi tog det ganska lugnt här också. Vi hyrde moppe en dag och puttrade runt tillsammans med tysken som vi träffat i tre olika länder och 5 städer. Kajsa var rädd så man inte fick köra fortare än 40 km/h utan att få en nippeltwist (om ni inte vet vad det är så är det när man får sina bröstvårtor omvridna som 1000 nålar ungefär, inte skönt).

Just det, planen för dagen med moppen var att beöka vattenfall, enda lilla problemet var att det inte regnat här så det fanns inget vattenfall, inte någanstans, bummer!

Full moon partyt sista natten på ön var ganska, för att beskriva det som Kajsa skulle göra, svart. Patrik skulle beskriva det med lite mera färg. För jag (Patrik) kommer faktiskt ihåg att det ägt rum det gör inte Kajsa.
Det var i alla fall neonfärger överallt, kroppsmålningar, tusentals människor på stranden eldshower med mera. Det var i en sådan eldshow som jag också lyckades bryta tån, smidigt Patrik, smidigt. Jag sparkade rakt in en en, från stranden upphöjd, järnplattform. Det stoppade ändå ine från att hoppa brinnande hopprep två gånger till.

Nu är vi på Koh Tao, det är en liten ö, känd för sina stränder och sina dykplatser. Vi träffade återigen tysken och hyrde moppe med honom en gång till, vi puttrade runt till en riktigt fin strand på andra sidan ön, det tog 10 min att köra så ni förstår att den är liten. Här snorklade vi runt och såg massvis med olika fiskar och rockor. Sen tog vi mopparna på lite off-road körning upp i bergen. Tror inte riktigt mopparna var anpassade för det menmen... Alla överlevde, även mopparna. Sedan lyxade vi till det med italiensk pizza i hamnen.

Fun fact: Vi träffade tysken i Hanoi första gången, samma kväll gick vi ut tillsammans, andra gången träffades vi i Ho Chi Minh city påväg till en tur. Sen i Sihanoukville, Kambodja, Koh Phangan (och körde runt ön) och nu Koh Tao (varit ute och ätit, druckit öl, kört runt ön och badat). Vi har på alla dessa gånger inte presenterat oss så igår fick vi reda på namnet, han är inte längre tysken utan Victor.

Vattenfall(?), Koh Phangan

Fight med kackerlacka, Koh Phangan

Egopic!

Vi kunde få ta hem den eller som BBQ, Koh Tao

Chillar vid stranden

Snorkelställe

Victor körde fast

Efter mycket off road kom vi hit

Koh Samui

Och nu är vi i Koh Samui, men vi ska åka imorgon.

Vi bor jättemysigt i en bungalow 15 meter från det svalkande havet. Patrik tycker det är jättetrevligt att ha en egen veranda, kyl som man kan stoppa en kall öl i, vatten som man kan bada i, osv osv. Kajsa tycker i och för sig att det är ganska bra att det finns ett frysfack i kylen som man kan ha is i, för då kan man blanda ananans-juice och koksosmjölk och dricka hela tiden, helt alkoholfritt. Kajsa tycker däremot inte att det är lika roligt att ha 15 meter till det svalkande vattnet när man ändå inte får bada. Skitbra med en öroninflammation som beror på badade, just nu när vi är på en ö som är känd för stränder och dykning. Skitbra verkligen.

Och, vad har vi gjort i Koh Samui undrar ni kanske? Ingenting. Vi köpte varsin bok i Bangkok, så vi har suttit på vår lilla veranda som ett äkta gammalt par och läst, eller så har vi badad/tittat på när andra badar och... tja... det var det. Vi har inte gjort något annat. Och det är väldigt skönt :)Vi har inte ens tagit en bild, så ni får titta på detta istället: Bilder på Koh Samui

Imorgon tar vi en färja till Koh Phagnan, poppis bland hela världens ungdomar. Mer om det senare :) Nu ska vi faktiskt sitta på vår veranda lite till med våra myggspiraler och juicer och inte göra någonting alls.

Bangkok

Och nu, Thailand!

Från Siem Reap tog vi en buss över gränsen till Thailand. På väg ut ur Kambodja åkte vi förbi ett par fält med några gröna växter som hade roliga former på sina blad. Det såg lite ut som marijuana, och det blev inte bättre för att det stod många män med vapen och vaktade odlingen.

Att ta sig över gränsen var inga problem, men våra pass börjar se väldigt kaos-iga ut. Stämplar och häftklamrar över olika sidor, myndighetspersoner som har kladdat eller rivit ut saker och satt fast saker. Det som i börjar var fint och uppdelat per land och visum är nu huller om buller, där Ryssland fajtas med Thailand och Hong Kong :(

Bangkok var en storstad som vilken som helst. Förutom att Bangkok verkar lite sjukt. Man kan gå på pingpong-matcher (googla, jag tänker inte förklara här), bli masserad av en tjej (eller var det en kille?), "pine apple-show" (samma där, googla, tänker INTE förklara) osv osv.

Vi stannade bara i Bangkok i två dagar, och för oss räckte det. Vi trodde att det skulle vara en påfrestande stad, det var det inte. Men om man inte vill titta på tempel varje dag så är det inte jättemycket att göra där. Vi blev däremot lurade av en känd liga i staden:

Det börjar med att vi står i ett gatuhörn och tittar lite på en karta (vi hade inga planer för dagen, tänkte bara gå runt lite varstans) då det kommer fram en kille till oss och pekar på kartan vart vi står och undrar vad vi ska göra idag. Dumma som vi är säger vi: Vet inte än... Han tar fram en penna och börjar ringa in lite olika saker på kartan som man ska göra och berättar att just idag! Just idag så kostar det bara 20 baht (4 kr) att åka tuk tuk i 3 timmar!
Det är en högtid just nu, och staten vill visa vad staden har att erbjuda för turister. Det gäller inte på alla tuk tuks, utan bara dom som har flaggor på sig.
Och just då kör det förbi en sådan tuk tuk och han tycker vi ska gå på den. Vi tänker båda två: Tja... vi har inget annat att göra idag... Så vi hoppar på den och vi åker mot vårt första tempel som är inringat på kartan. Väl framme säger Kajsa att det är lite konstigt, det är nog inte på riktigt och lurendrejeri. Vi går ändå in i templet och där möts vi av en trevlig man som undrar var vi är ifrån, säger åt oss att ta lite bilder inne i templet (Kajsa ifrågasätter på svenska varför man får ta bilder inne i just detta templet när man inte får det i något annat...). Sedan undrar mannen vad vi ska göra efter vi har varit här och vi visar kartan med de inringade sevärdheterna. Han bekräftar att det är en högtid just nu, och att nästa sak på vår karta än fabrik där man kan köpa kostymer och klänningar utan att betala skatt, just idag! Så vi åker dit...

Fabriken är inte alls en fabrik, utan en lite puttebutik, och där inne finns en man som pratar oerhört bra svenska för att inte vara från Sverige. Vi säger att vi inte vill ha något och går ut igen för att åka till nästa sak på kartan (vi har vår tuk tuk-chaufför väntandes på oss hela tiden).

Nästa sak på kartan är ytterligare ett tempel, och vi går in på tempelgården där allt är nedstängt. Vi hade hört att munkarna bad fram till två, så det var egentligen inte så konstigt att det var stängt. Inne på gården ser vi en man i "turistkläder" och en karta i handen. Han kommer fram till oss och börjar prata en massa. Visar sig att han är från London och har också testat på detta 20 baht / 3 h och får se sevärdigheter. Han säger att han innan detta templet blev körd till en smyckesbutik där man kan köpa fina smycken billigt utan skatt och sedan sälja dom i sitt hemland för dubbelt så mycket. Han hade gjort det massor av gånger, och det var så han finansierade sina resor till Thailand. Han skrev upp namnet på smyckesbutiken på vår karta och vi skiljdes åt. Kajsa tycker fortfarande det känns lite konstigt, Patrik börjar hålla med.

Vi går ut ur templet till vår tuk tuk-chaufför och säger att vi vill åka till en annan plats på kartan. Han säger utan att titta på kartan att vi ska åka till en smyckesbutik med exakt samma namn! Wow! Vilket sammanträffande. Vi åker dit, men vi vill inte gå in i butiken för vi vill inte köpa något. Chauffören som hitills har varit likgiltlig med vad vi vill göra blir nu väldigt på och trycker på om att vi måste in i butiken och i alla fall titta! Men, frågar Patrik, varför ska vi ens titta om vi inte ska köpa? Vi går ändå in, och möts av 10 kvinnor som alla frågar vad vi vill köpa. Patrik säger trotsigt: Ingenting, vi blev intvingade och vi vill inte köpa något. Vi gick bara in för att vår chaufför ville. Vi kan titta, men kommer inte köpa något". Efter att vi var klara där inne så körde äntligen vår chaufför oss till stället vi ville. Som vanligt frågade vi om han väntade på oss och han sa ja. När vi sedan var klara så var han borta. Troligtvis för att vi inte köpte några smycken.

Så vi blev egentligen inte lurade. Vi behövde inte köpa något, vi hade inte ens betalat för tuk tuk-färden och vi hade fått se lite meningslösa gratisgrejer. Men vi gick hem och sökte på "tuk tuk and gem scam Bangkok", och det är tydligen vanligt att folk köper både smycken och kostymer för massor av pengar och sedan blir lurade. HAH! Den gick vi inte på.

Patrik i sina nya chill-byxor.

Coola människor

Katt som ser ut som Zingo :)

Tempel-padda!

Katt!

Patrik  <3 Coca Cola

Siem Reap och Angkor Wat

Så hamnade vi i Siem Reap på ett jättetrevligt guesthouse där det även fanna air condition på rummet, så äntligen fick vi ett par nätters god sömn!

I Siem Reap fick vi uppleva riktigt monsunregn (som tur var regnar det bara 10 minuter på morgonen mellan 6-7 och någon timme på eftermiddagen). Tanken var att vi skulle åka till de berömda tempel-ruinerna som ligger utanför Siem Reap och titta på solnedgången. Precis när vi ska sätta oss i tuk tuken som tar oss dit börjar det regna. Riktigt mycket. Så vi sitter istället kvar på verandan med tak och tittar på när personalen på guesthouset snabbt försöker få bort allt vatten som börjar att svämma in i hallen. Ganska skönt att slippa jobba. 

Istället för att se solnedgången gick vi upp 04:00 för att åka och titta på soluppgången över tempelruinerna istället. 

Soluppgång över det berömda Angkor Wat

Vår "pannkaka" till frukost (sockerkaka med nutella :D )

Ap-fight på en ruin

Vi byggde ett litet torn

Romantisk bild på oss, men Kajsa hade ont i öronen

Patrik hittade ett träd

Trädet tog över ruinen

Vi tyckte båda att det var väldigt mäktigt att se de stora ruinerna som Khmer-folket har lämnat efter sig. Vi tittade bara på 5 tempel, men vi hade nog kunnat gå omkring i dagar utan att titta på samma sak. Templena sträcker sig över ett område på 400 km2. 

Angkor Thom var det templet som hade tagits över av naturen (som ni kan se på vissa bilder ovanför) och det var det som vi båda tyckte var roligast att titta på. 

Efter att vi kommit hem till vårt guesthouse så åt vi lunch och sedan begav vi oss till ett sjukhus för att kolla upp Kajsas öron. Två timmar senare, 290 USD fattigare, 60 tabletter rikare, så var vi klara där. Inget bad, ingen alkohol och ingen dykning för Kajsa den närmaste veckan.

Vi hittade en fluffig tupp i ett tempel!

Kajsas nya diet.

Mini golf à la Kambodja

Kajsa hittade en katt som hittade hennes hår