lördag 27 april 2013

Hela havet stormar i underjorden och lingling

Idag skulle vi ta ”one day off” bara för att vila upp oss lite granna. Vi har haft 
heldagar varje dag sen vi kom till Peking, en ”day off” blev det inte, vi sov 
visserligen ut men vi har gått och gått och gått. Vi började i alla fall med att 
promenera till ”Den förbjudna staden” den var ju stäng lite tidigare i veckan som vi 
berättade om i ett tidigare inlägg. Idag kom vi in, det var relativt dyrt för att 
vara Peking, för den lilla tiden vi faktiskt spenderade där. Det ska tilläggas att 
ingenting är dyrdyrt. Det kostade 60 yuan per person att komma in. Det som var 
bättre var parken som låg bakom, den kostade 2 yuan att komma in i, där spenderade 
vi mer tid än i den ”förbjudna staden”. I den här parken hängde sig den sista 
kejsaren i Ming dynastin, här lyckades även jag (Patrik) att skrämma ett litet barn 
när jag illustrerade för Kajsa hur det gick till när upprorsmännen stormade staden 
för 400 år sedan och tvingade ut kejsaren ur staden till parken innan han hängde sig 
själv. Barnet jag skrämde kollade först förundrat över mina illustrationer innan jag 
tog stryptag på mig själv för att visa hur det gick till när han hängde sig, då 
sprang ungen iväg och gömde sig bakom sin mamma, som inte blev arg utan började 
skratta jättemycket.
I toppen av parken låg ett litet tempel, utanför templet fanns en guldpläterad 
cirkel, den symboliserade mitten av Pekings innerstad. Utsikten över den ”Förbjudna 
staden” och resten av stan var jättefin (Kajsa) och grym (Patrik).
Efter parken åkte vi iväg till OS-området från 2008. Vi hade hört att man skulle 
besöka området när det började skymma och när det hade blivit mörkt ute, det 
infriade våra förhoppningar, det var schysst när allt var upplyst och vi fick några 
bra bilder. Även om batteriet på kameran självklart skulle ta slut. För er som 
kommer ihåg något av OS 2008 så känner ni igen ”the Water Cube” och ”Birds Nest”, om 
ni inte vet vad det är kommer bilder nedan. Ni kanske kan lista ut vilken som är 
vilken  
I Peking vill man inte bli utan sittplats på tunnelbanan, är det en tom 
tunnelbanevagn eller relativt tom i alla fall är det som att leka hela havet stormar 
när dörrarna öppnas. Folk springer in och knuffas för att komma till de tomma 
platserna!
Kineser kan inte säga ”R”
En kille skulle sälja oss en ”ICE CLEAM” idag, och en annan frågade ”WHELE YOU 
FLOM?”. Vad gjorde min dag? DETTA :D 
I skrivande stund sitter vi och dricker en öl eller två tillbaka på hostlet. Det 
blev mycket promenerande på vår ”day off” men imorgon ska det bli dåligt väder, så 
då kanske det blir lugnt.

Beijing dag 3,4,5 och 6

Då vi skriver i efterhand (nu har vi kommit i kapp) så får ni bara lite snabbt vad vi gjorde dessa dagar. 
Bilder säger mer än tusen ord, så det blir en kvällstidningssammanfattning här. 
På den tredje dagen begav vi oss till Temple of Heaven. Där gick vi även runt i en 
park runt omkring. Som vanligt här så var parken bättre än själva sevärdheten 
intill. 
 
På den fjärde dagen begav vi oss till den Kinesiska muren. På vandrarhemmet kunde 
man välja att besöka tre olika ställen på muren. Det fanns två ”turistiga” 
restaurerade delar och en del som var orörd och som bara detta vandrarhem besökte. 
Vi valde det oturistiga alternativet, kallat The Ancient Wall. Vi tyckte båda att 
det var ett bra alternativ då vi fick reda på att det dagligen besökte omkring 82000 
turister på de andra ställena. Vi var 14 stycken personer på den orörda delen av 
muren. Jag (Kajsa) tyckte att det blev tungt att gå hela vägen till toppen, så 
Patrik och en colombian gick resten av vägen. 
 
På den femte dagen begav vi oss till Beijing Zoo. Där hade fåglarna och pandorna det 
bra. Resten av djuren hade det dåligt. Man kunde jämföra både gorillorna och 
elefanternas ”celler” som ett fängelse. De fick stå ensamma i sin egen avföring i 
ett betongrum med galler. Inget annat. Hunddjuren hade dem tryckt in tillsammans 
fast med ett galler emellan, så de var överstressade och såg ut att vara galna. 
Kattdjuren hade dem separerat helt och där det skulle vara vatten fanns det inget. 
Pandorna var i alla fall söta. 
 
På den sjätte dagen begav vi oss till ”Old Summer Palace”, kejsarens gamla 
sommarpalats. Även där var parken runtomkring mer intressant än själva ruinerna av 
palatset. På kvällen gick vi till en gata som kallas ”Ghost Street” som har öppet 
hela natten och är en lång turistig gata av restauranger.
 
 












 

onsdag 24 april 2013

Beijing dag 1 & 2

När vi först kom till Beijing var första målet att hitta en taxi som tog oss till vårt vandrarhem. Efter att ha sett den långa kön med människor som väntade på taxi så kom det fram en svarttaxi-chaufför och frågade vart vi skulle. Under tiden som han tittade på våra papper om vandrarhemmet så samlades det ungefär 10 andra svarttaxi-chaufförer runt oss. Han, till skillnaden från de legala taxi-chaufförerna kunde läsa på engelska, så vi bestämde oss för att åka med honom. För att ta sig till hans bil var vi tvungna att hoppa över ett stängsel med vår packning, och då börjar han prata om priset.  Han frågar först om vi ska ha taxameter eller fast pris. Vi hade hört från vandrarhemmet att det skulle kosta ungefär 25 kronor att ta sig dit från tågstationen, så vi utgick från det… Taxichauffören erbjöd sig att köra för 260 kronor och sa att de andra taxisarna körde med taxameter på 268 kronor. Vi sa nej, max 50 kronor, bara för att slippa den långa kön till de riktiga taxisarna. Då erbjöd han sig att köra för 200, när vi fortsatte att säga nej så tog han fram en bild på sin telefon där det stod ”road closed” (på engelska, inte kinesiska, så smidigt av honom).  Han fortsatte att fråga hur mycket vi ville ge honom, och efter en stund sa han ”bye bye” och vi tog oss över stängslet igen. När vi var på väg därifrån ropade han 100, 80, 70, 50 kronor. Men då hade vi redan ställt oss i den riktiga kön. Taxiresan med en riktig taxi kostade 23 kronor.Dagen efter tog vi oss till Himmelska fridens torg, ”Imperial Palace” och parkerna runt omkring (typ… Imperial gardens…). Förbjudna staden är stängd på måndagar efter 12, så det blir ett besök där en annan dag (vi skriver i efterhand).Varken Patrik eller Kajsa har blivit så fotograferade eller utstirrade som vi nu blir när vi är i Beijing. Många människor kommer fram och vill fotografera sig med oss, och andra smygfotar oss. Har dem ingen kamera, ja, då går det bra att råstirra eller stanna sin cykel för att titta på oss.  Nu vet vi hur djur på zoo känner sig…Här kommer lite bilder på vår första och andra dag! 

tisdag 23 april 2013

Harbin

För första gången efter Moskva såg vi riktigt mycket folk igen. Även om det var mycket folk i staden så hände det inte så mycket. Termen ”att gå ut” i Harbin var verkligen att gå ut. Och gå. De flesta ställena stängde senast klockan tio på kvällen även en fredag och lördag. De flesta människorna som försökte att prata med oss gjorde det på ryska, och när någon enstaka person undrade vart vi kom ifrån trodde dem alltid Ryssland.
Vi testade att äta street-food (sådant som alla säger att man ska akta sig för om man inte vill bli magsjuk), med tanke på att det var billigt, gott och faktumet att vi INTE blev magsjuka har gjort att vi numera äter det dagligen.
Rummet vi bodde på i Harbin var lätt fuktskadat, troligtvis av att i rummet hade dem en otätad glasbur där dusch och toalett fanns. Varje gång man duschade kom det vatten ut på golvet i rummet och vi antar att det kom rätt mycket ånga ut i rummet också.
Vi tittade på Sofia-kyrkan, en ortodox kyrka (största i fjärran öster), det såg ungefär ut som en blandning av en vanlig kyrka och Kefir-paket-kyrkan.

måndag 22 april 2013

På grund av Kinas blockering av blogger kan Kajsa och Patrik inte blogga därifrån, så därför kommer jag (AndersG) att lägga upp text och bilder från Sverige.
Det som påverkar är att det kan vara svårt för dom att svara på era eventuella kommentarer.


På den näst sista sträckan med Transsibiriska järnvägen fick vi åka ett kinesiskt tåg. Standarden var mycket högre och allt var fräschare och mer modernt än på de ryska tågen.
Då ryska och kinesiska spår har olika bredd, var vi tvungna att vid gränsen mellan Kina och Ryssland hoppa av i en pytteliten håla för att vänta fyra timmar för byte av hjul på tågen.
Under tiden som vi väntade gick vi runt i den lilla byn och letade efter ett café för att äta frukost. Vi hittade en restaurang och beställde varsin vegetarisk pizza som innehöll: ost, ketchup, majonnäs, burkmajs, burkärtor, tomat, blomkål och… dill!
Efter att vi hoppade på tåget igen var det 4 timmar av passkontroll, utcheckning ur Ryssland, kontroll av kupé och bagage. Sedan åkte vi 500 meter med tåget, så var vi på den kinesiska sidan. Samma procedur igen, fast med kinesiska militärer istället. Sammanlagt blev det 13 timmar som vi var på i princip samma ställe. Fast i olika länder, 500 meter ifrån varandra.
Över natten hade tåget ändå rört på sig, och när vi vaknade var vi nästan framme i Harbin. Vår första kinesiska stad!

tisdag 16 april 2013

Sista dagen i Ryssland

Nu är vår sista dag i Ryssland snart slut. Idag har vi vandrat runt i Irkutsk, bland annat på de fina gatorna Lenin Street och Karl Marx Street. Bra namn tycker vi.

Vi gick även igenom en marknad med väldigt mycket billig kläder. När vi sedan skulle gå iväg så såg vi två marknadsstånd med både kattungar och hundvalpar...

Imorgon bitti går tåget till Kina och vårt första stopp i det stora landet i Öster är Harbin, även kallat "is-staden" eller "det orientaliska Paris". Vi får skjuts till tåg-stationen av mannen som också bor här (det är inte riktigt ett vandrarhem, det är snarare att vi bor hos ett äldre par), så det är ju trevligt!

För er som hoppas på ett vykort från Ryssland, ni kan sluta hoppas. Vi tror inte Ryssland är så stolt över sina städer, för vi hittar inte ett enda vykort att köpa. Och vi har faktiskt letat.




måndag 15 april 2013

Bajkalsjön och lite vind

Blev bjudna på fika första dagen
Kajsa posar med Bajkalsjön
Idag har vi tagit en dagstripp till Bajkalsjön. Vår värd körde oss till sjön, som är ungefär 7 mil från Irkutsk. Hon har visat, översatt, berättat och prutat åt oss. Hon hade även gjort frukost åt oss i morse och när vi satt lite lätt frusna i bilen efter en relativt lång promenad i snön tog hon fram en termos med te och blinier. Helt okej faktiskt. Vi tittade på sälar också i ett stort akvarium. Vi ska köpa en säl när vi kommer hem, så har Zingo och Pepsi en kompis. Kan bli trångt i akvariet med dom andra fiskarna, men sånt löser sig alltid. Nu öser vi med bilder och mindre text. 



En 1700-talskyrka
Ett sibiriskt lejon?
Band uppe på en kulle vi Bajkalsjön

Bajkalsjön
Man kan åka skidor i Ryssland också!
Och krypa under isblock!



Och hoppa ut för klippan!
Och gå på isen!

söndag 14 april 2013

Fel håll, 4 minuter och Google translate

Jadå... Detta blev ju riktigt intressant.
Vi lyckades få ström till daton den sista biten på gårdagens sträcka, var tydligen 110v i uttagen, visste inte ens att det fungerade men den som testar lär sig. Jaja... Det blev i alla fall Jackie Brown som fick avsluta den tredje sträckan av järnvägen för Irkutsk. Det blev ganska sent, kom väl i säng vid en halv 2 och skulle upp vid en sju-snåret var tanken för att lämna tåget 8.30, gott om tid! Det tyckte inte tågvärdinnan som stormade in vid halv sju och (på ryska) undrade varför vi inte redan var uppe. Alltså 2 timmar innan tåget kommer till stationen... HETS!

Gott om tid var det ja...
Tanken var ju att vi skulle röra oss bort från Irkutsk redan samma morgon för att ta oss till Baikalsjön, där vi skulle spendera en natt på stranden (inte utomhus) och se sjön som alla stannar till vid för att utforska lite grann. Dessutom skulle hostlet ha bastu, isbad och grejer.

Vi är färdigätna, packade och klara en timme innan vi ska vara framme och bestämmer oss för att lägga oss och vila, inga kontigheter. Tåget stannar till ca 30 min innan vi ska av och vi ser att det står Irkutsk blablabla på stationen, går ut och frågar en tjej och "njet-njet" det är nästa station. Tåget stannar kvar i ca 15 min, efter 13 upptäcker Kajsa, helt slumpmässigt att tågstationen som ska ta oss till Baikalsjön inte är "njet-njet" nästa utan det är denna, springer av tåget när det nästan rullar... PUH! Första räddningen.

Hör och häpna, tredje personen vi hittar som pratar engelska. Riktigt bra dessutom, hjälper oss att köpa biljett till Sludyanka, går bara tre tåg om dagen, sån tur att vi hinner med. Allt är frid och fröjd, 40 min tills tåget ska gå.

I högtalarna ropar dom ut Sludyanka, det är trots allt 10 min tills tåget ska gå så vi gör oss iordning, knatar ut i snön till plattformen, tåget rullar in, namnet verkar stämma på tåget, great! Vi går på...

Vi åker första stationen, en tågvärd kommer och river biljetterna. Allt lugnt. Kajsa som lärt sig läsa krylliska, kollar hur många stationer vi ska åka, det är svårt att höra i högtalarna vad dom ropar ut, frågar i alla fall en tågvärd om hjälp. Efter mycket om och men har vi tagit tåget åt fel håll och hoppar av för att ta tåget tillbaka till stationen, allt är lugnt, det är över en timme tills det andra tåget för dagen ska gå. Enda lilla pytte problemet är; det finns inte en människa eller något som lever på den lilla stationen vi lyckats hoppa av på.

Efter 20 min lyckas vi hitta en buss som kan ta oss åt rätt håll, vi försöker även kommunicera med några lokalbor som inte läst annat än ryska hela sitt liv. De får fram google translate och lyckas förklara hur vi ska ta oss vidare och hjälper oss av.

När vi kommer tillbaka till ursprungsstationen har vi missat det andra tåget med 4 minuter. WTF! Nästa går 8 timmar senare... Vi lägger ned projektet att ta oss dit ut och beger oss istället iväg till hostlet som är bokat för dag två och tre. Lyckas få rummet en dag tidigare. Där sitter vi i skrivande stund och planerar för hur vi ska ta oss till sjö-jäveln imorgon istället :)
Hittade en god matig torrmat. Platt och liten när den är torr.
Några tryck senare på kartongen och lite varmvatten....
En måltid som var god, mättande,
krämig, varm, smakar inte torrmat och billig!

fredag 12 april 2013

Sovjet-café, Lenin □ och TV-spel


När vi kom fram i Novosibirsk kände vi oss riktigt duktiga då vi för första gången kollat upp hur vi tar oss till hostlet och vid vilken gata det ligger på innan vi kommer till staden. 
Men. Vi stod ändå som dumma turister och tog upp datorn på Novosibirsks mest centrala torg. Efter inte så mycket velande så hittade vi ändå. 

Värden för detta vandrarhem är en ung kille som jobbar väldigt mycket. Han är väldigt, väldigt social, och i skrivande stund sitter han och Patrik och spelar tv-spel tillsammans på värdens rum. 

Idag har vi gått runt lite i Novosibirsk och sett en stor Lenin-staty. Och en kyrka. Som var oerhört liten. I mittfilen på en stor väg låg den, ungefär 6x8 meter stor. 

Imorgon natt åker vi till Irkutsk, vilket är sista delen i Ryssland. Tanken var att vi skulle sova en natt vid Baijkalsjön, men vandrarhemmet svarar inte på våra mail. Baijkalsjön ligger 8 mil från staden Irkutsk, och tågen dit går inte så ofta. Tanken var att vandrarhemmet skulle hjälpa oss med resan dit, men det blev inget av det... Taxi 8 mil kanske? Inte...
Snart Kina!

Igår visade han oss ett "autentiskt" Soviet-style-café, med ölsorter från sovjettiden och ville veta allt om Sverige o vårt språk. Idag visade han oss ett vegetarisk café och imorgon vill han åka till IKEA.
Varm lagad mat!


Vi har nu, efter 10 dagar, ätit annat än nudlar, bröd och vita bönor.
Idag gjorde vi värsta måltiden då vi hittade torkade vegetariska sojastrimlor för bara 6 kronor. Vi åt ägg till frukost vilket också var riktigt gott (även om gulan var blek som f...a...n...). Värden rensade ur kylen idag, så vi fick ost, juice, smör, choklad och bröd som var kvar från andra. Gratis mat är alltid bra! 

Så vi kommer att vara tre dagar i Irkutsk, istället för Baijkalsjön. 


torsdag 11 april 2013

Transsibiriska del I

Vi har nu åkt på transsibiriska järnvägen i två dygn. Det är ganska skönt och avslappnande samtidigt som det är lite tråkigt. Hytten som vi har delar vi med två ryska män, varav en av dom pratar några få ord engelska.
Britsarna är oväntat bekväma, och 98% av tiden spenderas i britsarna där vi lyssnar på musik, äter mat, dricker te eller sover.

Kajsas iPod har halvt lagt av, utan att ha den ikopplad i en portabel laddare (tack Patrik U!) hade den inte fungerat alls. Vi tog (tyvärr) inte med några böcker, vi trodde att batteriet på datorn skulle hålla längre än vad det gör. Det finns bara ett uttag per vagn, så det är inte lönt att använda upp det lilla batteriet som finns på datorn. Så det blir lite kortspel, ritande och mycket vilade istället.
Toaletten är en sits, när man är klar med det man ska göra trampar man på en pedal och ett lock öppnas i toalettsitsen, och allt hamnar på järnvägsspåret under oss!

Det märks att det inte är turistsäsong på järnvägen. Det är mycket stirrande på oss. Vi betalar överpris i caféet när vi köper vatten, så till nästa gång får vi ta med det. Kokande vatten däremot får vi gratis.

Idag när det var ett längre stopp vid en station var det en rysk kille som gick av och köpte en glass åt oss. Först förstod vi inte om han ville sälja den till oss, inte heller förstod vi vad det var. Vår kupékamrat förklarade att det var en present.
Senare på kvällen kom killen tillbaka med sin betydligt äldre kompis (vi trodde det var far - son, vilket vi senare fick reda på att dem inte var...). De frågade om vi skulle med till restaurangvagnen, vilket vi kunde följa med på.
Myten om att ryssar dricker en flaska vodka var till maten är sann!

Imorgon bitti lämnar vi tåget för att vara i Omsk. Tåget är varmt och mysigt, men det blir lite långtråkigt i längden.


Sibiriens huvudstad, Omsk

När vi närmade oss stationen i Omsk kom ryssarna som drack mycket vodka till vår lilla hytt. Klockan var 05:45 och en av dom hade med sig en öl som han ville bjuda oss på. Lite tidigt för det tyckte vi...
Dem frågade oss hur vi skulle ta oss till vårt boende, när vi sa att vi inte visste ringde en av dom en "taxi".
Vi trodde vi kunde gå till vårt boende men det visade sig vara 1 mil... Så vi är glada över att vi fick en taxi som inte kunde lura oss till pengar (vår ryss från tåget hade sagt åt oss att betala max 190 rubel).

Och då kommer vi till hotellet. Riktigt fint tyckte vi med tanke på priset vi fått när vi gjorde bokningen. Sedan visar det sig att vi skulle betala 900 rubel mer, vilket är ungefär 180 sek. Det var inte så farligt ändå, tyckte vi, och sov första natten riktigt fint.

Idag fick vi knackningar på dörren (vi kan inte ställa om dygnet! 5 timmar skiljer sig från Sverige) om att vi skulle ha checkat ut för en timme sedan. Skulle vi bo kvar fick vi betala 2500 rubel till.
Som tur var hade vi kvar bokningen på datorn så efter mycket om och men och diskussioner på halvknackig engelska från hotellpersonalen så kom vi fram till att vi fått fel rum, betalat för mycket osv. Dom ville även att vi skulle betala för ytterligare en natt om vi trots allt ville stanna (även om vi bytte till ett annat rum). 
Patrik övertalade dom att vi inte skulle betala något mer, och det gick hem.
Vi tror att dom bara jävlades när dom gav oss ett rum på 4e våningen.

Annars händer inte så mycket i Omsk. Folk pratar än mindre engelska här, och det finns inte mycket att titta på. Imorgon bär det av till Novosibirsk!
Lapskojs is teh shiet. Pulverpotatismos, ärter på burk, rysk mjukost,
paprika, lök, vitlöks-ketchup, salt, peppar, blandade örtkryddor. Ljummet.

Transsibiriska del II

Andra delsträckan med tåget var bara 9 timmar. Vi åkte då inte 2-klass, utan med platzkarte, dvs 3-klass. Det är en hel vagn som tar ungefär 60 människor och det finns inga hyttar.
Det är lite obekvämare, men prisskillnaden är stor, så på de kortare sträckorna kommer vi att åka i platzkarte.

Det är, i alla fall på den här sträckan, mindre folk här än i 2-klass, så om någon tänker åka och inte är allt för bekväm av sig och vill spara mer än hälften av kostnaden på biljetten, platzkarte  is för you.

fredag 5 april 2013

Radioskugga

Här kommer direkt lite bilder från igår när vi var på det oerhört ryska stället Dunkin Donuts.

Vi gick höga på socker och lätt illamående därifrån. Lunch den dagen blev alltså: varsin donut, en med jordgubbsglasyr och fylld med vaniljkräm. Den andra med körsbärsglasyr och fylld med tjock körsbärssylt. Dricka till det blev det varsin Donkuccino white chocolate-latte med sockrad grädde på toppen

Idag gick vi till ett museum kallat "The Great Patriotic War Museum". När ryssarna syftar på The Great Patriotic War menar dom alltså WWII. Kajsa som tycker att museum som handlar om krig är sådär, tyckte ändå att det var ganska fint. Det var i alla fall roligt att titta på kläderna och uniformerna från krigen. Patrik tyckte bäst om ett par panorama-rum som fanns där. En stor målning över ett runt rum (man stod på en plattform i rummet), och från målningen hade man byggt ut tavlorna över golvet med broar, soldater, eld och allt annat man kan tänka sig. Det kändes som att man stod i tavlan.


Imorgon bitti åker vi första etappen på transsibiriska järnvägen. Vi kommer att hoppa av redan efter 2 dygn på tåget. Då kommer vi att befinna oss i Omsk. Vandrarhemmet vi ska bo på (hoppas dem har ett kök...!) har inget internet, så vi kommer att vara i radioskugga ända fram tills att vi kommer fram till Novosibirsk. Vi tror det handlar om ungefär 4 dagar.

Nu är det sista kvällen i Moskva, vi tror att vi har sett allt vi "borde" se (förutom det förbaskade Leninmausoleumet, som vi gått förbi flera dagar utan att fatta vad det var för att det en stor uppblåst hoppkudde, när vi väl fattar vart det låg håller dom på att restaurera det. Det var därför det var en stor kudde över allti-hop(p)a, fattar ni? ;) ) Vi har precis packat ihop det mesta inför imorgon. Tvättmaskinen är igång. Väskor packade. Mp3-spelare laddade.
Nu ska vi gå tillbaka till en bar här i närheten som är väldigt populär bland unga "moskvater". Billig öl, friterad mat, många TV-apparater. 

Hörs om några dagar!

/Patrik o Kajsa

Trött

Idag har vi gått längs en känd gata kallad Arabayat. Det var inte mycket mer än en gata med diverse butiker. Mycket här i Moskva är uppförstorat...

Det har varit en ganska lugn dag, det känns som om vi har sett det vi som turister måste se. Till middag vet vi inte riktigt vad vi åt, vi hittade en glaskonservburk i en affär, med något vi trodde var pasta i tomatsås med grönsaker. När vi står där i köket (dvs. bredvid micron) och häller upp "pastan" ser vi att det är något annat. Vad vet vi fortfarande inte. Blandning av matvete, potatis, kronärtskockor,inlagd gurka och tomatsås tror jag... Hm. Vet inte om det var så gott faktiskt.
Kvällen spenderades med billigt öldrickande och Champions Leage (tror jag?).
Imorgon är sista dagen i Moskva, kanske går vi till deras kända zoo, eller så får vi strosa runt utan mål i staden :-)
Bilder kommer imorgon!
/Kajsa

onsdag 3 april 2013

Pälsar, flytande kväve och Jesus Christ our Saviour

Sädär ja...
Då har vi varit i Moskva några dagar och börjar känna oss ganska hemmastadda. Vi kan åka tunnelbana och hitta rätt utan att förstå namnet på en enda hållplats, det gäller bara att leta tecken som man känner igen och räkna antalet hållplatser vi ska åka. Vi har till och med förstått hur självvägning av grönsaker fungerar i mataffären. Det var inte det lättaste till en början men efter att ha stått och sett ut som fån när vi lämnade fram en hel kundkorg med mat, två bananer och en rödlök, nästan blivit utskällda för att vi inte vägt varorna kom en relativt nyinflyttad spanjor fram, gick ur kön och visade mig (Patrik) hur apparaten fungerade. Efter att ha stått och pratat en stund med honom, vägt varorna, tänkte jag gå och betala för bananerna och löken i tron om att Kajsa redan betalt för resten, fel hade jag. Kajsa stod kvar framme i kassan med en lång kö bakom sig, de väntade på bananerna och löken. Fick sedan reda på att kassörskan hade vägrat ta emot Kajsas betalning på de första varorna, hon ville ta betalt för allt. Schysst? Kanske, slapp i alla fall köa en andra gång.

Kefirpaket! :)
Igår (2:a dagen i Moskva) gick vi en sedvanlig liten turistsväng på de flesta "måste se" sakerna. Vi såg S:t Basil's Cathedral, motivet på Kefirpaketet om det hjälper någon att förstå vad det är. Röda torget, vilket inte var mycket mer än ett stort torg, vi såg GUM, Rysslands första köpcentrum, riktigt fashionabelt måste jag säga, vi testade ett Sovjetiskt self dining-ställe, låter värre än vad det var, man plockade små färdigrätter, blev riktigt gott tillslut. Vi såg också Jesus Christ Saviour Church, gick aldrig in, tog bara ett varv runt, hur speciell kan en kyrka vara liksom (speciellt efter att vi har varit i Vatikanen)?

Middag: Nudlar, oliver, inlagda ärtor på burk, extra krydda: en sten. Testade även laxchips, mycket godare än vad det låter, Kajsa blev riktigt frälst.

Idag då...

Att alla bär päls i Ryssland skulle vara en myt. Nej, det är ingen myt, ALLA går runt i pälsmössor, pälsjackor, pälskappor... Var tredje människa bär någon form av päls här, är det inte päls så är det i motiv att päls, leopardjacka, zebraväska osv osv.

Idag tänkte vi uppleva The Scorpions - Wind of Change. Ni vet låten; "I follow the Moskva, down to Gorky Park, Listening to the wind, of change". Så vi tog tunnelbanan till Gorky Park, en nöjespark som öppnade 1955, och det verkar inte ha hänt något där sedan dess.

Vi köpte idag lite flytande kväve på burk, efter att ha googlat "vårtmedel" till ryska och skrivit upp på krylliska och gett till apotekspersonalen. Personen var väldigt hjälpsam och använde google translate hon också för att kommunicera med oss. Jag (Kajsa), har och har haft en vårta på tummen sedan säkert 10 år tillbaka, och nu börjar den göra ont. Hoppas -196 C hjälper nu då. Lite svårt att förstå manualen bara. Hur svårt kan det vara att frysa bort lite vävnad.

Middag: En burk vita bönor i tomatsås, iste,
öl och rostade pumpafrön.

Tack och hej!
/Patrik och Kajsa