onsdag 8 maj 2013

Nära döden och risfält


Idag var vi på risfälten utanför Guilin. Färden dit var skakig och vi trodde vi skulle krocka flera gånger. Förutom att vi trodde att vi skulle krocka så kändes det ibland som att man skulle trilla ner för ett bergsstup då chauffören körde på ett speciellt sätt. Inför varje krön på serpentinvägen (som inte alltid hade räcke) tutade han innan han svängde för att varna eventuella bilar bakom kröken. Han bromsade inte in, men han tutade i alla fall. På vägen hem så höll han dessutom på att somna, och de fyra brasilianarna vi åkte med försökte hålla honom vaken genom att ge honom tuggummi osv.

När vi kom fram till den lilla byn där risfälten låg började en 5 timmars vandring uppför fälten. Vi hade tur med vädret, det regnade precis innan vi skulle ge oss iväg, och på vägen hem. Under tiden vi var ute och gick så var det uppehåll och till och med sol en gång! Som vanligt varmt, omkring 25 grader och fukt…

Vi hade, som med kinesiska muren, valt den mindre turistiga turen. Ganska skönt tyckte vi båda, då stigen man skulle gå på längs med småstup inte var bredare än 40 cm. De människorna vi mötte var de som arbetade på risfälten, och de verkade ganska smidiga med att gå på stigarna.