The Great Dictator Trip: Bangkok

Och nu, Thailand!

Från Siem Reap tog vi en buss över gränsen till Thailand. På väg ut ur Kambodja åkte vi förbi ett par fält med några gröna växter som hade roliga former på sina blad. Det såg lite ut som marijuana, och det blev inte bättre för att det stod många män med vapen och vaktade odlingen.

Att ta sig över gränsen var inga problem, men våra pass börjar se väldigt kaos-iga ut. Stämplar och häftklamrar över olika sidor, myndighetspersoner som har kladdat eller rivit ut saker och satt fast saker. Det som i börjar var fint och uppdelat per land och visum är nu huller om buller, där Ryssland fajtas med Thailand och Hong Kong :(

Bangkok var en storstad som vilken som helst. Förutom att Bangkok verkar lite sjukt. Man kan gå på pingpong-matcher (googla, jag tänker inte förklara här), bli masserad av en tjej (eller var det en kille?), "pine apple-show" (samma där, googla, tänker INTE förklara) osv osv.

Vi stannade bara i Bangkok i två dagar, och för oss räckte det. Vi trodde att det skulle vara en påfrestande stad, det var det inte. Men om man inte vill titta på tempel varje dag så är det inte jättemycket att göra där. Vi blev däremot lurade av en känd liga i staden:

Det börjar med att vi står i ett gatuhörn och tittar lite på en karta (vi hade inga planer för dagen, tänkte bara gå runt lite varstans) då det kommer fram en kille till oss och pekar på kartan vart vi står och undrar vad vi ska göra idag. Dumma som vi är säger vi: Vet inte än... Han tar fram en penna och börjar ringa in lite olika saker på kartan som man ska göra och berättar att just idag! Just idag så kostar det bara 20 baht (4 kr) att åka tuk tuk i 3 timmar!
Det är en högtid just nu, och staten vill visa vad staden har att erbjuda för turister. Det gäller inte på alla tuk tuks, utan bara dom som har flaggor på sig.
Och just då kör det förbi en sådan tuk tuk och han tycker vi ska gå på den. Vi tänker båda två: Tja... vi har inget annat att göra idag... Så vi hoppar på den och vi åker mot vårt första tempel som är inringat på kartan. Väl framme säger Kajsa att det är lite konstigt, det är nog inte på riktigt och lurendrejeri. Vi går ändå in i templet och där möts vi av en trevlig man som undrar var vi är ifrån, säger åt oss att ta lite bilder inne i templet (Kajsa ifrågasätter på svenska varför man får ta bilder inne i just detta templet när man inte får det i något annat...). Sedan undrar mannen vad vi ska göra efter vi har varit här och vi visar kartan med de inringade sevärdheterna. Han bekräftar att det är en högtid just nu, och att nästa sak på vår karta än fabrik där man kan köpa kostymer och klänningar utan att betala skatt, just idag! Så vi åker dit...

Fabriken är inte alls en fabrik, utan en lite puttebutik, och där inne finns en man som pratar oerhört bra svenska för att inte vara från Sverige. Vi säger att vi inte vill ha något och går ut igen för att åka till nästa sak på kartan (vi har vår tuk tuk-chaufför väntandes på oss hela tiden).

Nästa sak på kartan är ytterligare ett tempel, och vi går in på tempelgården där allt är nedstängt. Vi hade hört att munkarna bad fram till två, så det var egentligen inte så konstigt att det var stängt. Inne på gården ser vi en man i "turistkläder" och en karta i handen. Han kommer fram till oss och börjar prata en massa. Visar sig att han är från London och har också testat på detta 20 baht / 3 h och får se sevärdigheter. Han säger att han innan detta templet blev körd till en smyckesbutik där man kan köpa fina smycken billigt utan skatt och sedan sälja dom i sitt hemland för dubbelt så mycket. Han hade gjort det massor av gånger, och det var så han finansierade sina resor till Thailand. Han skrev upp namnet på smyckesbutiken på vår karta och vi skiljdes åt. Kajsa tycker fortfarande det känns lite konstigt, Patrik börjar hålla med.

Vi går ut ur templet till vår tuk tuk-chaufför och säger att vi vill åka till en annan plats på kartan. Han säger utan att titta på kartan att vi ska åka till en smyckesbutik med exakt samma namn! Wow! Vilket sammanträffande. Vi åker dit, men vi vill inte gå in i butiken för vi vill inte köpa något. Chauffören som hitills har varit likgiltlig med vad vi vill göra blir nu väldigt på och trycker på om att vi måste in i butiken och i alla fall titta! Men, frågar Patrik, varför ska vi ens titta om vi inte ska köpa? Vi går ändå in, och möts av 10 kvinnor som alla frågar vad vi vill köpa. Patrik säger trotsigt: Ingenting, vi blev intvingade och vi vill inte köpa något. Vi gick bara in för att vår chaufför ville. Vi kan titta, men kommer inte köpa något". Efter att vi var klara där inne så körde äntligen vår chaufför oss till stället vi ville. Som vanligt frågade vi om han väntade på oss och han sa ja. När vi sedan var klara så var han borta. Troligtvis för att vi inte köpte några smycken.

Så vi blev egentligen inte lurade. Vi behövde inte köpa något, vi hade inte ens betalat för tuk tuk-färden och vi hade fått se lite meningslösa gratisgrejer. Men vi gick hem och sökte på "tuk tuk and gem scam Bangkok", och det är tydligen vanligt att folk köper både smycken och kostymer för massor av pengar och sedan blir lurade. HAH! Den gick vi inte på.